Räntekänslighetskalkylator

Se hur föreningens ekonomi påverkas av förändrade räntor. Ett enkelt verktyg för styrelsen att planera inför framtiden.

Föreningens nyckeltal

Hela föreningens årsavgifter, inte hyresintäkter eller en enskild lägenhets avgift.

Resultat

Räntekänslighet enligt formeln skuld / årsavgifter

–

Talet motsvarar procent av årsavgifterna vid +1 procentenhet i ränta.

Förändring i räntekostnad per år

–

Motsvarar andel av årsavgifterna

–

Fyll i alla fyra fälten för att se resultatet.

Kom igång med BrfEkonomi

En delad länk innehåller de ifyllda beloppen och räntorna.

Tipsa via e-post

Så fungerar kalkylatorn

Räntekänslighet = räntebärande skulder / årets årsavgiftsintäkter. Årlig kostnadsförändring = skuld × ränteförändring i procentenheter / 100. Kostnadsförändringen som procent av årsavgifterna = räntekänslighet × ränteförändring i procentenheter.

Exempel: 40 miljoner kronor i lån och 4 miljoner i årsavgifter ger räntekänsligheten 10. En ränta som går från 3 till 4 procent ökar med en procentenhet. Det ger 400 000 kronor mer i årlig räntekostnad, motsvarande 10 procent av årsavgifterna. En ökning från 3 till 3,5 procent ger i stället 200 000 kronor, motsvarande 5 procent.

Antaganden och underlag

Hela den angivna skulden antas få den nya snitträntan under ett helt år. Skulden är oförändrad, utan amorteringar eller nya lån. Kalkylen tar inte hänsyn till enskilda låns förfallodagar, räntesäkringar eller andra förändringar i intäkter och kostnader. En bunden ränta slår därför inte nödvändigtvis igenom i föreningens kostnader direkt.

Använd föreningens räntebärande skulder på balansdagen och årets årsavgiftsintäkter för att följa årsredovisningens nyckeltal. Årsavgiftsintäkter enligt BFN omfattar även obligatoriska avgifter enligt bostadsrättslagen, men inte hyresintäkter från lokaler eller parkering. Frivilliga tillägg ska inte räknas med. Alla belopp här gäller hela föreningen. En enskild lägenhets avgift kan inte räknas ut från dessa uppgifter.

Styrelsen behöver även väga in likviditet, övriga intäkter, drift, amortering och underhåll inför ett avgiftsbeslut. Ett lägre räntebelopp betyder inte automatiskt att årsavgifterna kan sänkas.

Källa: Bokföringsnämndens K3-vägledning, punkterna 38.6 och 38.9 (kontrollerad 22 oktober 2026).

Fortsätt med guiden till ränteupphandling och räntebindning, lär er läsa föreningens årsredovisning eller jämför innehållet i ekonomisk förvaltning.

Vanliga frågor

Vad är räntekänslighet i en BRF?Visa svar
Räntekänslighet visar hur många procent årsavgifterna kan behöva ändras i ett förenklat scenario där räntan på hela den räntebärande skulden ökar med en procentenhet. Det är ett nyckeltal, inte ett beslut om avgifter. Lånens bindningstider, kassaflöde och övrig ekonomi påverkar det verkliga utfallet.
Hur beräknar man räntekänslighet?Visa svar
Enligt BFN K3 punkt 38.9 divideras räntebärande skulder på balansdagen med årets intäkter från årsavgifter. Exempel: 40 miljoner kronor i lån delat med 4 miljoner kronor i årsavgifter ger 10. En ränteökning med en procentenhet, exempelvis från 3 till 4 procent, ger då en extra årskostnad motsvarande 10 procent av årsavgifterna, allt annat lika.
Hur ska styrelsen tolka räntekänsligheten?Visa svar
Ett högre tal innebär större räntepåverkan i förhållande till årsavgifterna. Det finns ingen universell gräns i den här kalkylen som avgör om föreningen är trygg eller riskfylld. Bedöm även när lånen ska läggas om, andra intäkter, tillgänglig likviditet, amorteringar och kommande underhåll.
Vad ändrar föreningens räntekänslighet?Visa svar
Lägre räntebärande skuld, exempelvis genom amortering, sänker kvoten om årsavgifterna är oförändrade. Ändrade årsavgiftsintäkter påverkar också kvoten. En lägre avtalad ränta minskar räntekostnaden men ändrar inte själva nyckeltalet om skuld och årsavgifter är desamma. Väg alltid amorteringar och avgiftsbeslut mot föreningens likviditet och underhållsbehov.

Kom igång med BrfEkonomi